borta

Jag skrev ett jättelångt inlägg innan men det sparades inte. Inte utkastet heller. Jag orkar inte skriva om det, men jag vill bara att ni ska veta att det var roligt och engagerande.

bra prosa

"Men herr guvernör, sluta vara så exorbikant!", fnittrade den danska aktrisen.

"Jag ska", grymtade guvernören tillbaka. "Så fort som ni slutar vara så förbannat fryntlig."

Knogarna på guvernörens högra hand vitnade i takt med att hans grepp om sina gyllene istänger blev hårdare. Ett sus gick genom rummet. Väggarnas träpaneler bar stolt upp en tradition av gott hantverk. Guvernören plockade bestämt upp ett fåtal isbitar med noggrann urskiljning.

"Min släkt är sådan... Att...", började guvernören men tog sig snabbt för bröstet. Isbitarna föll från hans hand och speds på golvet som en flock får utan en herde att valla dem.

"Blodtrycket! Ni har fått en infarkt!", utropade den danska aktrisen insiktsfullt.

Ett sus gick genom rummet.

valuta

xadrian says:

When plastic is no longer a common household item, it will be used as currency due to the slow rate it degrades. Eventually, LEGO will be used to purchase goods and services and those collectors with garages full of pieces will be the banks.

rätt svar: furfangos

Namn som kom upp i mitt huvud när jag försökte komma ihåg vad Balloonfighter heter på last.fm:

Calypso
Zamarkand
Eufrat
Den Edsvurne

på Österåker

"Johnny Cash på Österåker" finns på Spotify. Fin upptäckt, jag har velat höra den länge. Jag har sett den i skivaffärer och blivit nyfiken (främst för kuriositets- och kultvärdet, må medges), men den har alltid varit väldigt dyr och inte inbjudande till impulsköp.

Den verkar gå ganska mycket i linje med hans andra klassiska fängelseskivor, möjligtvis inte lika inspirerad (i ärlighetens namn, vad kan toppa att spela "San Quentin" på San Quentin?). Men några detaljer är ändå intressanta. Framförallt gör Johnny en anpassad version av San Quentin, "Österåker":

Österåker, you've been living hell to me.
You've guarded me since 1963.
I've seen 'em come and go and I've seen 'em die
and long ago I stopped asking why.
Österåker, what do you think you do.
Do you think I'll be different when you're through.
You bend my heart and mind and you warp my soul
and your stone walls turn my blood a little cold.

"Österåker" leder vidare till mellanprat på inövad svenska ("Tack mina vänner. Jag hoppas att ni tycker om vår musik. Jag hoppas att ni tycker om mig.") som leder vidare till "Me and Bobby McGee".

June är inte med på konserten. Därmed spelas inte örhängen som exempelvis "Jackson" eller "Foggy Mountain Top". Däremot medverkar Sun-kollegan Carl Perkins och spelar två av sina låtar, båda skorelaterade. "Blue Suede Shoes" verkar få igång de laglösa på Österåker.

den rymd

HT09

Från och med idag kan man anmäla sig till HT09. För min del blir det min sista termin som student. Jag utesluter dock inte möjligheten att komma tillbaka och doktorera, vilket förstås beror till stor del på hur väl jag skriver min masteruppsats. Min plan är att ansluta mig till något av institutionens forskningsprojekt, om det går. Jag tycker om att sätta in mig i något som är väldigt konkret, det är allmänbildande och det känns också som att det stämmer väl in på hur professionell forskning brukar ta form (exempelvis genom statliga forskningsbidrag).

Mitt upplägg blir i vilket fall som följer:

Socialt arbete: Examensarbete. 30 hp

Psykologi: Socialpsykologi. 30 hp

Kandidatuppsats: Arbetsrätt. 15 hp

Sammanlagt 75 högskolepoäng. Det blir nog stressigt, men om jag gör kandidatuppsaten under sommaren så blir det som att läsa dubbelt, med undantaget att schemaläggningen blir lättare eftersom uppsatsarbeten inte brukar kräva föreläsningar och liknande. Min rädsla är dock att jag inte får något normalt jobb eller ens timvikariat, för då måste jag bära tidningar igen. Tidningsbärande på natten och uppsatsskrivande på dagen låter inte väldigt stimulerande.

Jag ser fram emot att läsa socialpsykologi. Jag läser gärna mer "mjuk" vetenskap, särskilt efter ett seminarium jag hade förra veckan på masterprogrammet. Seminariet gick ut på att diskutera för- och nackdelar med olika metoder i kommunala och statliga utvärderingsprojekt. Det låter väldigt ointressant, men det var det enskilt roligaste och mest inspirerande jag haft i skolan på hela terminen.



Efter detta väntar arbetslöshet.

the wizard of speed and time

Jag har börjat utveckla ett småkitchigt sidointresse för handgjorda specialeffekter i film. Som 80-talist växte jag upp med filmer som Dödskallegänget, ET, Stjärnornas krig och Willow (men det var egentligen mycket populärare på skolgården att se barnförbjudna filmer, som exempelvis Enter the Dragon eller Rovdjuret). Allteftersom att jag blev äldre så försvann handgjorda specialeffekter till förmån för datoranimation. Det är i sig inte nödvändigtvis dåligt och jag vill verkligen inte framstå som en tråkig filmreaktionär. Faktum är att utvecklingen medför vissa omdelbara fördelar (man slipper exempelvis fula blue screen-kontraster), men det är samtidigt ofta inte lika inspirerande, såvida det inte verkligen är oerhört väl genomfört. Med handgjorda specialeffekter kan man åtminstone alltid se ett mänskligt, analogt hantverk och en nödvändig kreativitet bakom allting som händer, oavsett hur mycket eller lite specialeffekten i fråga faktiskt övertygar en. Det jag antar att jag saknar idag är känslan av "Hur lyckades de göra det där?", som frammanas både av att man helt uppriktigt inte kan lista ut hur en effekt har hanterats och av att man vet att tekniska begränsningar föder kreativitet, vilket i sin tur gör en själv som tittare nyfiken. Vissa genrer och filmer känns nästan menlösa när de blir helt digitala. Vad hade exempelvis Re-Animator (1985) haft för underhållningsvärde om den gjorts med moderna medel?

Jag såg The Thing (1982) för ett par dagar sen och blev uppriktigt imponerad över flera av filmens effekter. Vissa scener har inte åldrats så väl, men det som väl fungerade var riktigt bra och filmtteamet skapade vidrigheter som förekom Resident Evil-spelen med nästan femton år. Ansvarig för specialeffekter var Rob Bottin, då endast 22 år gammal. Jag ser fram emot att gå igenom hans filmografi, som faktiskt inkluderar filmer som jag tidigare konstaterat sett bättre ut än jag förväntat mig (exempelvis Total Recall och Se7en - jag föreställer mig att groteskheten i "lättja"-scenen i den senare måste ha kittlat Bottins mer morbida sida). Nota bene: Rob Bottin jobbade på första RoboCop-filmen. Stor pepp på RoboCop-maraton framöver!

Efter att ha blivit medveten om Bottin har jag försökt samla på mig andra stora namn i branschen. Bra utgångspunkter verkar vara exempelvis Jean Cocteau (Flickan och odjuret (1946), John Dykstra (Stjärnornas krig (1977), Terry Gilliam (Baron Münchhausens äventyr (1988), Ray Harryhausen (Det gyllene skinnet (1963), George Pal (Tidsmaskinen, 1960), Douglas Trumbull (2001: Ett rymdäventyr (1968) och Stan Winston (Aliens, 1986). Jag har sett filmer från de flesta av dem. Det gyllene skinnet fick jag faktiskt se på en mina latinlektioner i gymnasiet. Sjukt söt film, med harpyor och skelett som slåss med sablar och allt.

Det är visserligen oundvikligt att det bara är vissa typer av filmer som är tunga på specialeffekter. Science fiction, sagor, fantasy, skräckfilmer, mytologiska berättelser och andra filmer av "fantastisk" karaktär är väl vad man främst associerar till. Det finns visserligen filmer även inom den genren som klarar sig långt på bara intelligens eller charm, exempelvis Primer (2004) och Bleka dödens minut (1987), men för det mesta handlar det om att förmedla en illusion. Det är möjligt att illusionen blir mindre genomskinlig med datorgjorda specialeffekter, jag kan inte se dagens filmer genom ett barns ögon så det är omöjligt för mig att säga. Men som vuxen blir det ofta roligare för mig att bara se till specialeffekternas råa natur eftersom jag inte längre luras av illusionen som sådan.


Med de orden lämnar jag över till Mike Jittlov, en trollkarl i grön bonad som trotsar naturlagarna.

where do they go to unwind?

datorväska

Jag behöver egentligen en datorväska, men vet inte riktigt vad den borde ha för utformning. Alternativt kan jag köpa ett fodral, exempelvis den här, men det innebär också att jag inte kan ha med mig dator, sladdar, minnen och adaptrar enkelt och effektivt på ett och samma ställe. Beslut.