torsdag 30 april 2009

sebastian improviserar fram ett inlägg

Jag är trött på att inte veta vad ska jag skriva. Jag har haft ett par bra inlägg i bakhuvudet men de har försvunnit. Istället tänkte jag bara improvisera fram ett inlägg. Det är det jag gör nu.

Till vänster om tangentbordet ligger en penna. Den har mer eller mindre slut på bläck. Ska jag slänga den? Det är frågan.

Jag har inte borstat tänderna idag. Av vana gör jag det efter frukost, men det är egentligen mest effektivt att göra det innan frukost, så att man borstar av den smuts och de bakterier som uppstår under natten snarare än vad som hinner fastna medan man äter frukost. Att borsta tänderna vore nog en bra idé, jag ska ta och göra det nu.

[Här går jag iväg och hämtar min tandborste.]

Nu skriver jag och borstar tänderna. Jag får vara på min vakt, om jag blir för passiv så ackumuleras tandkrämssaliv som rinner nedför tandborstsskaftet och på mina kläder. Och vi vet ju vad vi tycker om tandkrämsfläckar på kläderna.

Det verkar som att körsbärsninjan vaknade nu. Det händer saker när man uppdaterar i realtid!

Jag kan påpeka att när jag hämtade min tandborste så insåg jag att ett av mina inlägg, de som jag hade strukturerat upp men glömt bort, handlade om Urspråket. Jag hade tänkt diskutera huruvida eller inte det finns ett urspråk och vilken form den har, en diskussion baserad på ett kapitel i Oliver Sacks "Att se röster". Det här inlägget är fortfarande en möjlighet.

[Här går jag iväg och ställer tillbaka min tandborsten. Pussar också körsbärsninjan på kinden.]

Hm. Hm. Saker av intresse. Utrikespolitik. Konflikter. Så och så många människor dog i det och det bombattentatet.

Nu tittar jag på mina knäskålar. Jag inser att knäskålarna är varandras spegelbilder, till skillnad från min egen uppfattning att var enskild knäskål är självsymmetrisk. Detta har säkerligen en koppling till att fötterna också är varandras spegelbilder. Jag kommer inte att utreda detta vidare för tillfället.

tisdag 28 april 2009

tele2

Nej, "sheep" och "cheap" är inte homofoner. Detta är en obildad missuppfattning och ni behöver inte försöka övertyga mig om att motsatta förhållanden råder.

fredag 17 april 2009

biologistudenter från kina

Körsbärsninjan introducerade mig till Omegle, en sajt för anonymt spontanchattande.

Tjänsten är bra om än inte helt perfekt. Det händer visserligen att man hamnar hos främlingar som bara vill kalla en bög och sedan dra vidare. Det händer också att man hamnar hos smarta och roliga människor som ställer upp på givande samtal under eller väldigt opretentiösa former. Alldeles precis diskuterade jag existentiella spörsmål med en kinesisk biologistudent. Vi pratade om vår osäkerhet inför framtiden (tidigare ville han bli vetenskapsman men nu är han bara förvirrad). Samtalet blev en aning floskelartat, men det var samtidigt fint.


Stranger: fighting!
You: fighting?
Stranger: keep dreaming
Stranger: and work hard
You: yes
You: very true.
Stranger: someday the dream will come true
You: do you have any role model?
Stranger: Our Premier Zhou
You: yes?
Stranger: I Zhou enlai
Stranger: He is very handsome
You: what is it with zhou that inspires you?
Stranger: and very smart
Stranger: and he love life
You: I see
Stranger: maybe many people have these ,but he is the one I respect
You: do you believe that you need to love life to find your place in life... or will you love life after your found your place?
Stranger: the fomer is necessary,the latter is very lucky
Stranger: i think we should always love life
You: I think you are right
Stranger: it's so short-lived for a man , just yeas
Stranger: years
Stranger: haha ,it's complicated,we say something else?

torsdag 9 april 2009

akilleshäl

Akilles hade en akilleshäl. Det var hans häl.

onsdag 8 april 2009

sf


Jag är inte säker på när det skedde, om det var en förändring som företog sig långsamt över tid eller om det var något som hände plötsligt men utan min vetskap. Faktum är i vilket fall som helst att SF Bio har utvecklats till en massiv pengamaskin. Varumärket är starkt och väletablerat och därför tror jag att kedjan också undslipper mycket kritik som annars är välbefogad. Ytligheten, antalet supermenyer och det Kanal 5-artade filmutbudet.

Det är dock svårt att framställa den här typen av kritik utan att det blir tal om fulkultur kontra finkultur, vilket egentligen inte är det jag är främst intresserad av. Problemet ligger snarast i faktumet att den bio-modell som är framgångsrik är hemmakväll-modellen, med film som är oftast ytlig men lätt att samlas kring. Därav uppstår min interna konflikt, för jag vill inte ställa mig ovanför hemmakväll-modellen. Jag tycker om hemmakvällar. De är sympatiska och det är alltid bättre att människor samlas kring blockbusters än att de blir rattfulla eller våldsamma eller otrogna mot sina partners. Samtidigt har SF Bio strömlinjeformats så pass mycket både till utbud och marknadsföring att kedjan, åtminstone i mina ögon, börjar närma sig kapitalistisk menlöshet. Utan att försöka låta alltför mycket som Cecil B. Demented så känns det trots allt en aning sorgligt att SF Bio lyckats vinna marknadsandelar näst intill monopol. Det framstod särskilt klart för mig när jag och körsbärsninjan var på Spegeln i Malmö och tittade på Tvivel. Samma film på en SF-biograf hade inte gett mig samma tillfredsställelse av glädje för film. Lokalen och sammanhanget spelar uppenbarligen stor roll.


Med det sagt ser jag ändå fram emot nästa Harry Potter-film.

av intresse

Det faller gula vattendroppar från min näsa. Antagligen utspätt snor. Varför är det inte i fastare form?

onsdag 1 april 2009

saker är sönder

1. På nyårsdagen dog vår TV. Den är nu återställd.

2. Förra månaden blev min telefon avstängd. Den är nu återställd.


Men.


3. Idag inträdde IPRED. Nedladdning är sönder.

4. För några dagar sedan föll framsidan av vår ugn av, med skruvar och handtag och allt. Matlagning i ugn är sönder.

5. Inatt förstörde jag vår dator. Helt på egen hand, faktiskt. Jag behövde rensa utrymmet på /C och slängde i farten bort viktiga konfigureringsfiler. Datoranvändning är sönder. Jag skriver det här från uppsatsdatorn, som tack och lov fortfarande fungerar. Den har dock en glappig pekare, burkiga högtalare och en fläkt som är högljudd som en dammsugare. Men den går att använda, åtminstone.