måndag 29 september 2008

nu till något helt annat

Jag köpte precis objektiv för alldeles för mycket pengar. Jag hade räknat på att det skulle bli ungefär femtusen men det blev snarare omkring sextusen. Jag lade ut det som en 25-årspresent till mig själv, men nu känner jag ekonomisk ångest. Jag hade kunnat köpa en ny bärbar dator eller något annat mer funktionellt. Men det blev objektiv och det var väl egentligen det jag ville ha. Dessutom: när ska man unna sig något om inte när man delar ut tidningar i en månad och sedan dessutom fyller 25?

Jag kommer att kunna ta fina bilder på årets höstlöv i vilket fall som helst.

lördag 27 september 2008

kakor

Kakor i natten.

yrkesroll

Kända socionomer: Susanna Alakoski, Signhild Arnegård-Hansen, Maj Fant, Lars Leijonborg, Gudrun Schyman, Anna Sjödin.

Jag noterar att ingen av dem egentligen förknippas med sin utbildning (utan snarare som författare, chipsmagnater och politiker). Samtidigt är helt enkelt vissa typer av yrken mer tillgängliga och relevanta för offentlig exponering än vad andra är. Det är lättare för vem som helst att ha en åsikt om en författare än om en länsöverdirektör eller biståndsbedömare eller socialsekreterare.

---

Något jag insett nyligen är att jag, trots att jag antagligen ger ifrån mig fantastiskt schizofrena intryck angående mina förhoppningar och tankar inför framtiden och sånt (jag förstår om körsbärsninjan, och alla andra med för den delen, är mer än trött på det), verkligen uppskattar de beteendevetenskapliga delarna jag har fått från min socionomutbildning. Det här kommer att låta töntigt, men jag tror att jag har lärt mig att bearbeta mig själv på ett sätt som är väldigt positivt. Jag läser också av andra människor på ett helt annat sätt än jag gjort på de flesta andra utbildningar.

Oavsett var jag hamnar så kommer jag att vara glad över att jag börjat träna upp de färdigheterna. Det är också något som alltid kommer att föra mig tillbaka till min yrkeskår. När man arbetar hela dagarna med människor som är extremt inkännande och som bara arbetar med mänskliga relationer blir det ibland märkligt att närma sig yrkesgrupper där såna kvalitéer har mindre stor betydelse. Det är väl detta som är ens yrkesroll. Och man kommer aldrig undan den helt och hållet.

Så åtminstone för den delens skull är jag stolt. För andra delar också, så klart -- körsbärsninjan påpekar att jag nedvärderar mig för mycket och att jag måste lära mig att ta cred. Så det är det jag försöker göra nu -- ta cred. Det är också en av anledningarna till att jag lägger ner planerna på en dubbelexamen, för det spär bara på min schizofrena sida och har i vilket fall som helst ingen väldigt stor betydelse i det långa loppet. Jag kommer bara att läsa kurser för min kompetens och för min utveckling tills jag börjar arbeta. Precis som det är menat.

torsdag 25 september 2008

dubbelt så mycket blaha är fortfarande inte mer än blaha

Dubbelt så mycket blaha är fortfarande inte mer än blaha.

Pågående delkurser har dränerat mig på energi och glädje. Jag har känt påtagliga stressymptom, såväl somatiska (muskelspänningar, tyngre andning, huvudvärk) som psykiska (oro, rastlöshet, koncentrationssvårigheter). Till och från är skolan rolig och inspirerande och motiverande, men jag tror att jag har nått insikten om att det här inte är riktigt hållbart. En tabell:


100% studier:

+ Garanterat fritt från schemakrockar och kompromisser.
+ Kursen läses precis som den ska.

- Beroende på kursens upplägg kan tempot vara så slappt att man inte motiveras till att prestera.


200% studier:

+ Dubbelt så många poäng.
+ Man tränar kompromissförmåga samt arbetskapacitet.

- Stressande.
- Risken finns att man tar udden av två kurser samtidigt på grund av allt flexande.
- Framgång är totalt bundet till schemaläggning.


Det bör noteras att jag under den här perioden av terminen har haft två kurser som har överlappat varandra rätt väl och där den ena kursen är relativt enkel att examinera. Att läsa två heltidskurser som båda är bundna till campus innebär kompromisser av utbildningskvalitén, punkt slut. Däremot kan det finnas andra former av dubbelläsande som fungerar bättre, till exempel att läsa ena kursen på distans eller på halvfart.

Jag ska få svar idag för hur nästa delkurs ser ut, men jag ska nog läsa 100% då. Det är dags att trappa ner.

måndag 22 september 2008

det ser bra ut på ditt cv

Under gruppseminariet idag fick jag gå ifrån lite tidigare så att jag kunde gå och tjänstgöra på kårexpeditionen. Min kursares reaktion var: det ser bra ut på ditt CV.

Kommentaren var väl menad, men... CV:et som motivationskraft är bland det mest oinspirerande jag vet. Plötsligt tappar allting sitt egetvärde och blir bara något man ska visa upp för en arbetsgivare. Vem är arbetsgivaren? En beräknande främling som man automatiskt hamnar i beroendeställning till. Är det rätt person att ägna sin fritid och sina färdigheter åt?

Fastän vi befinner oss i en högkonjunktur (om än i ett övergående skeende) så verkar allting kretsa till ett krasst på-papperet-tänkande. Jag menar inte att det finns i mitt bakhuvud heller, för det gör det ju. Och jag har väl skrivit ner allt jag har kunnat när jag sökt jobb eftersom det är så måste göra.

Däremot skulle jag inte se det som det främsta anledning till att ta mig an något. Att bara göra det för meriten i sig fullständigt förringar verksamheten. "Det ser bra ut på mitt CV" borde vara en förbjuden officiell anledning till den som engagera sig i kårer, föreningar eller på extrajobb. Under bordet, visst. Men så länge kan vi väl åtminstone låtsas som att det är den personliga utvecklingen eller nöjet i att åstadkomma något som egentligen spelar roll.

fredag 19 september 2008

arenarock







ett fall och en lösning

Fallet: jag lyssnar på musik igen. Just nu lyssnar jag på inledningsspåret till "Music for airports". Brian Eno är genial oavsett vilken genre han arbetar i. "Mu" är för mig det nya "Für Alina". Problemet är att jag har föreläsning och inte har tid att spela om sjutton minuter långa låtar hur länge som helst.

På tal om Pärt, förresten:


torsdag 18 september 2008

världskrig två och en halv

Befolkningar med effektiva vapen!

tisdag 16 september 2008

jag borde nog lägga mig


uppsatsämne

Under de kommande veckorna ska jag spåna fram vad som ska bli ett uppsatsämne för master-uppsatsen. Känn frihet till att ge mig uppsatsförslag! Forskningsämnet är socialt arbete och omfattar mer eller mindre alla slags hjälpinsatser till utsatta på mikro-, makro- eller mesonivå.

söndag 14 september 2008

slutartid 1/40 s





Idag har jag besökt körsbärsninjans farmor och ätit matjessill och kokta ägghalvor på smörat grovbröd. Till det drack jag billig starköl på burk. Det kändes som att jag var på att bygga upp det moderna svenska folkhemmet. Man skulle kunna säga att det danade karaktär.

Nu är jag hemma och körsbärsninjan kvar i Malmö. Jag lyssnar på musik på datorn för första gången på länge. Det är Adeles skiva "Chasing Pavements". Det låter som Feist och Hirasawa och den skolan, ganska så 2007 på ett oprovocerande sätt. Det var något med att plötsligt lyssna på något som fick mig att må bättre och släppa en del av mina ångestsymptom. Inte för att Adele är en fantastisk helbrägdagörare med lindrande förmågor, utan snarare för att företeelsen, musiklyssnandet, kändes stressdämpande. Det kändes som en borr mot min tinning - nu är tryckskillnaden i mitt huvud åtgärdad.

lördag 13 september 2008

ost

Ost i vårt kylskåp, 13/9 2008.

Fetaost
Parmesan
Färskost
Brie
Hårdost

fredag 12 september 2008

le freak

Jag hade precis ett grupparbete. Under arbetet berättade en i gruppen att hon ska söka in till PA-programmet nästa höst och jag frågade då spontant vilken inriktning hon vill välja. Hon visste inte och frågade sen vad jag hade för planer. När jag delgav mina planer fick jag dock konstiga och besvärade blickar från resten av gruppen. Orpon hade nog kallat det freaktard-blickar. Nu har jag blivit gruppens hektiska överliggare som kommer att vara överutbildad och utbränd innan jag är 30.

Jag kan antingen skaka av mig det och låtsas som ingenting. Jag är ju klar nästa höst i vilket fall. Eller så arbetar jag med min självbild och försöker bevisa att jag är någon av rang. Trots allt är jag rätt säker på att de har respekt för mina åsikter och för min arbetsinsats. Det är också möjligt att jag felanalyserar situationen och oroar mig i onödan. Det har hänt förr.

Sanningen är att jag... Jag vill bara vara ball.

torsdag 11 september 2008

plm

Det har varit mycket att göra den här veckan, med schemakrockar och seminarietjafs och annat. Aktiviteter varje dag från 9 till 16 med läxor och inläsning på kvällarna. Jag är lättad över att det är helg. Annars har jag inget intressant att säga, förutom att Frances McDormand är med i nya Coen-filmen, vilket jag peppar på. Jag utgår från att hon kommer att vara bra.

måndag 8 september 2008

vind i seglen

Jag fick VG i Arbetsrätt 1! Bom bom!

lördag 6 september 2008

konstnärlig krigföring

Dagens ungdomar är för entoniga. "Emotionella"? Jag skulle vilja se en konkurrerande ungdomsrörelse som tar till vara glädje eller åtminstone försöker bekämpa håglöshet. Jag saknar ideologier i dagens subkulturer. Jag vill att subkulturerna ska ta aktiv ställning mot något som finns eller inte finns, så att det kan uppstå kreativ konkurrens och motraktioner. Det ska inte vara bekvämt eller enkelt att välja en identitet, det ska vara konfliktfyllt och belönande men med stark sammanhållning och utmärkt musik.