tisdag 16 februari 2010

dharma

Mitt livs största uppenbarelse var när jag insåg att vara troende kristen innebär att faktiskt fullt ut tro på bibelns ord och på Jesus som Guds son och att ta händelserna i nya testamentet för sanna. För mig var evangelierna omfattande metaforer för livets oförklarliga under och antog att andra uppfattade dem på samma sätt. Det var i och med den uppenbarelsen som jag insåg att jag inte är kristen. Jag tror inte på Jesus som Messias, även om jag tror på det oförklarliga, vilket gör mig till en agnostiker. Jag är förvisso inte säker på vad en nytestamentlig övertygelse skulle ha för påverkan på mitt liv oavsett. Maslovs konstaterande av människans behov av självförverkligande är för mig en fullgod förklaring för vår andliga strävan - när alla andra hinder är undanröjda kan människan hänge sig åt att uppnå sin fulla potential, en hängivelse som är baserad på både intuition och kulturella koder. Det stora i det lilla.

Inga kommentarer: