litterär adventskalender, lucka 2

A1: Graham Greene, The Human Factor

A2: "Castle sat down on the edge of the great white bed, and the white owl glared at him beside the white telephone as if it recognized him as an illegal immigrant who had just perched on the edge of this strange continent of snow - even the walls were white and there was a white rug under his feet. He was afraid - afraid for Sam, afraid for Sarah, afraid for himself - fear poured like an invisible gas from the mouth of the silent telephone. He and all he loved were menaced by the mysterious call. The clamour of voices from the living-room seemed now no more than a rumour of distant tribes from beyond the desert of snow. Then the telephone rang. He pushed the white owl to one side and lifted the receiver. "

 A3: Utöver att jag har läst att Greene ska vara väldigt bra har jag inte haft mycket kontakt med honom. Och jag har läst om jättebra författare tidigare utan att det lett till roliga läsupplevelser, så det i sig är inte väldigt viktig information. Det här stycket tyckte jag om, dock. Ugglor, snö, rädsla som gas och en karaktär som heter Castle. Verkar lovande.


 B1: Det är den första advent och Malmö har under natten blivit helt snötäckt. Det är rätt trevlig stämning faktiskt. Jag är osäker på om jag har några skor som kommer att överleva detta snöväder, vilket bekymrar mig.

B2: "Fem samtal återstod. Giordano hade minutiöst avverkat en lista på telefonnummer som ursprungligen varit tusentals nummer lång. Alla ljud, all förvirring och alla hallå-vem-är-det-jag-pratar-med hade spelats in och noggrant katalogiserats, både digitalt och på slitna men fungerande rullband. De sista fem samtalen skulle alla ringas från en diskret men offentlig plats i stadsparken. Det allmänna i omgivningens karaktär skulle förläna samtalen ett ironiskt djup, resonerade Giordano. Han tog fram sin mobiltelefon och skrev in det femte sista numret. Han tryckte på den gröna luren och avvaktade. Inget svar. Röstbrevlåda enbart. Numret ströks från listan. Därefter ringde han rastlöst upp det fjärde sista numret. Ett klick. En ung kvinna presenterade sig vid sitt förnamn. Giordano svarade: Hallå. Jag vet vem du är. Jag har följt dig."